Anhörig | Tidningen Attention

”Du som anhörig är också viktig”

april 2024Martina Nelson är psykolog, specialist inom neuropsykologi och numera även författare till anhörighandboken ”Vem hjälper den som hjälper? – att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa”. I sitt arbete möter hon många klienter som har NPF och mår psykiskt dåligt men även deras anhöriga som själva kämpar med sitt mående. Anhöriga som beskriver att de tappar bort sig själva och att den närståendes mående blir centralt. Därför har Martina Nelson valt att skriva en bok till just dem. – Jag har själv levt som anhörig till någon som mår dåligt och vet hur svårt det är att samtidigt ta hand om sig själv, säger Martina Nelson. Många anhöriga kan nästan bli provocerade när de får rådet att prioritera sig själva. ”Hur kan jag åka i väg och träffa mina vänner när jag har ett barn som vill dö?”. Eller ”Hur ska jag hitta orken att göra något roligt när jag är helt slutkörd?”. Men i slutändan så måste du det för att överhuvudtaget kunna finnas till för någon annan.

Utmattad och rastlös – föräldraskap med adhd

mars 2024Sofia blev tidigt mamma och har njutit av livet med barn. Utmaningarna har varit allt som följer med föräldraskapet. Vardagssysslorna, ljud och stök och känslan av ibland orka hur mycket som helst – tills orken plötsligt är helt borta. Sofia Plogen Ström bor i ett hus utanför Uppsala med make, tre bonusbarn, två biobarn, två hundar och 10 katter – varav fem är bedårande kattungar som stunden till ära tryckt ner sig tillsammans i en trälåda i köket. Överallt i hemmet finns spår av kreativ verksamhet i form av stickningar, målarburkar och verktyg. Hemmet sjuder av liv helt enkelt. Ibland lite för mycket, säger Sofia och skrattar och håller menande händerna för öronen. Vi träffas för att prata om adhd och föräldraskap och när vi slår oss ner vid köksbordet så funderar Sofia över hennes smala linje mellan överstimulans och understimulans.

Anhöriga kraschar på grund av bristande stöd

mars 2024De allra flesta kommer någon gång i sitt liv vara anhörig till någon som behöver extra hjälp och stöd. Ibland rör det sig om en kortare period, men för anhöriga till personer neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd och autism blir uppgiften ofta nära nog livslång. Trots en tungt och omfattande ansvar uteblir ofta stödet till den anhörige. Konsekvenserna blir ofta förödande, inte minst för mammorna. De 4 600 röster som Riksförbundet Attentions har samlat in via en medlemsenkät vittnar om ett anhörigskap som på många olika sätt påverkar den egna hälsan och livet i stort. För även om anhörigskapet innehåller glädjeämnen, så kommer det med stora utmaningar för föräldrar till barn med NPF. I svaren blir det tydligt att den anhöriga betalar ett högt personligt pris när de kämpar för sina närstående. De som svarat beskriver sämre psykisk och fysisk hälsa, sjukskrivingar, försämrad ekonomi och svårigheter att förvärvsarbeta på samma sätt som tidigare. De har svårt att få återhämtning och saknar tid och ork för social samvaro. Tydligt blir också att vissa grupper är mer utsatta än andra, till exempel anhöriga med egen diagnos och anhöriga till personer som förutom en NPF- diagnos har en psykiatrisk tilläggsproblematik.

Ny undersökning visar att NPF-anhöriga drar tungt lass

mars 2024Nästan hälften av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har utmattningssyndrom. Åtta av tio beskriver att arbetssituationen har påverkats, de tvingas till sjukskrivning och måste i värsta fall sluta arbeta. Det visar en ny enkät från Riksförbundet Attention.– Situationen för anhöriga måste lyftas som en folkhälsofråga. Dessutom behövs ett jämställdhetsperspektiv eftersom det är kvinnorna som drar största lasset, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention Anhöriga till personer med NPF är en stor grupp i samhället. Bara bland barn och unga i Sverige har sju till nio procent en NPF-diagnos, som till exempel adhd eller autism.

”Humor är vår enda chans att överleva”

maj 2023Vilse bland diagnoser och hemmasittare är en föreställning som framförs av Charlie Michaelsen – komiker, tv-producent och förälder till tre barn som alla kämpat med skolmiljön. Hon vill förmedla föräldraperspektivet till skolor och ge andra föräldrar hopp och nya insikter. – Min frispråkighet har varit min räddning, humor är vår enda chans att överleva. – Jag har tre barn som stundtals mår kass, och försöker att tackla det med humor. Vi NPF-föräldrar som skrattar åt situationen är lätta att känna igen. Vi har nämligen ett stort svart hål. Här där vårt hjärta borde sitta, säger Charlie Michaelsen.

När barnet blir socialt exkluderat

maj 2023Många barn med NPF blir tyvärr socialt exkluderade. Att inte bli bjuden på kalas eller fest, eller att behöva undvika sociala tillställningar på grund av negativa erfarenheter, kan vara tufft för både barn och föräldrar. Hur kan man som förälder tänka för att inte bli fullständigt knäckt av utanförskapet? Och hur kan man coacha sitt barn på bästa sätt? – Det kan vara olika hur man som barn upplever exkludering, men att få vara med och att känna sig omtyckt är viktigt för alla. Och som förälder tar det väldigt hårt på den egna mentala hälsan, det kan kännas så otroligt hårt mot barnen när kalasen uteblir, säger Sven Bölte som är professor vid Karolinska Institutet och chef för KIND.

”Man vill vara förälder men blir projektledare”

maj 2023Roberts tre barn betyder allt för honom. Det blir tydligt när han kärleksfullt beskriver dem var och en. Även när han berättar om den energikrävande kampen för en fungerande skola han och hans fru kontinuerligt bedriver gentemot kommun, myndigheter och skola. Två av barnen har periodvis hamnat i problematisk skolfrånvaro och deras väg tillbaka till skolan har varit allt annat än enkel och självklar och priset har varit högt för familjen. Innan Robert och hans fru fick barn visste han ingenting om vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) innebar. Redan under första året med deras förstfödde son insåg de att han skiljde sig från andra barn i sitt beteende och detsamma med deras dotter som kom några år efter. BUP kontaktades och utredningar drogs i gång innan skolstart och plötsligt var orden ”selektiv mutism”, ”autism” och ”särbegåvning” något som upptog en stor del av familjelivet.

Det förlängda föräldraskapet

maj 2023För föräldrar till barn med NPF pågår det aktiva föräldraskapet oftast längre än för andra. Övergången från tonårstillvaro till vuxenliv ställer höga krav på förmågor som ungdomarna ofta saknar. Psykologen Katarina A Sörngård som vägleder många NPF-föräldrar ger råd om strategier som underlättar vuxenblivandet. När skolans struktur och sociala sammanhang försvinner efter gymnasiet, är det vanligt att livet hamnar på vänt för ungdomar med NPF. Psykologen Katarina A Sörngård, som har lång erfarenhet av att arbeta med familjer med NPF, ser två huvudsakliga förklaringar till det:

Kämpa tillsammans eller slitas isär?

maj 2023Med för många bitar i livspusslet är det lätt att parrelationen glöms bort. Ibland tar kärleken slut, men många NPF-föräldrar håller ihop och kämpar tillsammans. Chansen att hålla kärleken vid liv ökar om man har samsyn om barnet, delar på arbetsbördan och ser varandras behov. Då kan den gemensamma kampen mot omvärlden stärka relationen. Som NPF-förälder får man ta emot barnets frustration när stödinsatser och förståelse uteblir och projektleda kontakter med skola, vård och myndigheter. Samtidigt tyngs många av oro för barnets framtid och en skammande omgivning som ifrågasätter ens föräldraskap.

Tidningen Attention

”Du som anhörig är också viktig”

”Kraschar jag så kraschar allt”

Utmattad och rastlös – föräldraskap med adhd

Anhöriga kraschar på grund av bristande stöd

Ny undersökning visar att NPF-anhöriga drar tungt lass

”Humor är vår enda chans att överleva”

När barnet blir socialt exkluderat

”Man vill vara förälder men blir projektledare”

Det förlängda föräldraskapet

Kämpa tillsammans eller slitas isär?

Mest lästa

Debatt

Det här är tidningen Attention

Redaktion och kontakt