Tidningen Attention

Bli medlem Logga ut
Annons för tidningen attention
Annons för tidningen attention

Boken Autistiskt manifest – kräver skifte i synen på autism

Hanna Bertilsdotter Rosqvist och Serena Hasselblad är redaktörer för boken Autistisk manifest – en samling berättelser om det autistiska varandet. Om hur det autistiska kan ses som en egen kultur med ett eget språk. Med boken vill avsändarna i nätverket Autspace medverka till paradigmskifte gällande synen på autism och autistiska individer. Skribenterna vill säga det som behöver sägas och ”inte längre pressas in i en mall som inte fungerar för oss, som gör oss sjuka”. Autspace är en del av autism- och neurodiversitetsrörelsen och står bakom boken Autistiskt manifest. Redaktör Hanna Bertilsdotter Rosqvist är autismforskare och lärare på socionomprogrammet på Södertörns högskola.

Skolministern lyssnar på Attention

Vad vill skolministern göra åt att många barn med NPF hamnar i problematisk skolfrånvaro? Den frågan ställde företrädare för Attention samtidigt som de överlämnade boken Tusen tomma skolbänkar och Attentions nya skolrapport.  Det är inte första gången som Attention uppvaktar skolminister Lotta Edholm. Vi har tidigare pratat med henne om hur problematisk skolfrånvaro ofta drabbar barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). När vi den här gången besöker hennes mötesrum, får hon prata med en som vet vad det handlar om. 

”Min hjärna är som ett badkar”

Isaacs skolkurator och arbetsterapeut hjälper till med struktur och snurriga tankar. Men det tog tre år av KBT-terapi, innan hen hittade rätt. – Min hjärna är som ett badkar som fylls med vatten. En gång i veckan behöver jag dra ur proppen och ventilera tankarna, så att nytt innehåll får plats. KBT-terapin gav känslan av ett översvämmat badkar med alla övningar. Isaac Riggare 19 år, fick sin autismdiagnos 2018. Då hade hen redan gått i kognitiv beteendeterapi, (KBT) under flera år på grund av depression och ångest. – Mina föräldrar sökte hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin 2015 på grund av min depression. Ingen av oss tänkte att orsaken till mitt mående hade att göra med autism. Jag kunde inte beskriva att jag var deprimerad, därför fick vi heller ingen hjälp därifrån. Mina föräldrar fann i stället behandling för min depression hos en KBT-psykolog.

Så kan övergången från förskola till skola bli smidigare

Ny miljö, nya aktiviteter, nya kompisar och nya vuxna – att börja skolan är en stor förändring. Och även om både små och stora övergångar kan vara svårt för många, är det ofta särskilt utmanande för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Anne Lillvists som är professor i pedagogik vid Mälardalens universitet har forskat kring hur denna övergång kan göras smidigare och mer inkluderande. En fungerande övergång kan innebära allt från att själva miljöombytet förbereds väl och upplevs tryggt till att eleven får rätt anpassningar i klassrummet och undervisningen. Men enligt Anne Lillvist, som är är professor i pedagogik vid Mälardalens universitet, är det viktigaste att snabbt hitta sin plats i den sociala gemenskapen.

Leonardos stora livsstilsförändring

Leonardo Möller Flores var hemma nästan hela högstadiet och saknade grundskolebetyg. Nu, bara några år senare, ska han tävla i klättring, mediterar dagligen och har siktet inställt på att bli hälsocoach. Vad var det egentligen som hände? Det är slaskigt men vackert vid Lillsveds folkhögskola längst ut på Värmdö i Stockholms skärgård. Det är en lantlig idyll med långa bryggor, gamla stenhus och stora vidder. Idag är marken täckt med glansis och smältvatten men Leonardo Möller Flores travar på i backen ner mot viken. Han vinkar till en skolkompis som kommer springande mot oss iklädd shorts, målinriktat kliver kompisen ner i det iskalla vattnet och lika lugnt går han upp mot skolbygganden igen.