Attentions styrelseledamot Rigmor Gunnarsson som arbetar på Arbetsförmedlingen med personer med NPF berättar om de stödinsatser som finns.

Arbetssökande som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan kan få stöd från Arbetsförmedlingen. Vilket stöd som är aktuellt beror på vilka behov man har och vilken typ av arbete man söker.

– Vi gör en bedömning av personens förutsättningar för att se hur vi bäst kan hjälpa. Om man har en diagnos eller en lång sjukskrivning bakom sig behövs intyg på det, säger Attentions styrelseledamot Rigmor Gunnarsson som arbetar på Arbetsförmedlingen med personer med NPF.

Anpassat arbete & lönebidrag

Om man har nedsatt arbetsförmåga kan man få ett arbete som är anpassat efter ens förutsättningar. Personer med NPF kan till exempel vara hjälpta av fler raster, tätare handledning, kortare arbetsdagar eller checklistor.

– Fördelen med anpassat arbete är att man kan ta fler pauser eller hålla ett lugnare tempo utan att oroa sig för vad chefen eller kollegorna ska tycka, eftersom det är överenskommet från början. Arbetsgivaren kan då få lönebidrag för det som arbetstagaren inte klarar:

– Ifall en lagerarbetare ska packa tio lådor per timme men bara kan packa sju, kompenseras arbetsgivaren för tre. Det är en jättebra insats som hjälper personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete, menar Rigmor.

Arbetsträning & praktik

Ofta föregås en anpassad anställning av en tids praktik eller arbetsträning för att kartlägga vilken typ av arbete man passar för och vilka anpassningar som behövs.

– Många vill så klart ha jobb nu direkt, men min erfarenhet är att arbetsträningen ökar chansen. Det kan kännas som en omväg men är effektivt om det leder till ett arbete. Du har heller inget krav på dig under arbetsträningen. Du ska bara ta reda på vad som fungerar för dig, förklarar Rigmor.

Hjälpmedel

Personer med NPF kan också få hjälpmedel som underlättar arbetet. Till exempel brusreducerande hörlurar eller hjälpmedel i mobilen som checklistor och göra-listor. Till synes enkla hjälpmedel brukar kunna göra stor skillnad.

– Rätt hjälpmedel gör att man sparar energi. Det kan leda till att man orkar arbeta fler timmar och använda mer av sin kapacitet. Många upplever till exempel att de får mer energi över när mobilapparna har koll på det som de behövde hålla i huvudet innan.

Rigmor Gunnarsson

Under en arbetsträning kan arbetsterapeuter kopplas in för att se vilka hjälpmedel man behöver, så att det är klart inför en anställning med lönebidrag.

Personligt stöd

Det finns också olika former av personligt stöd. Det mest omtalade är kanske SIUS – särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Enkelt uttryckt innebär det att man får en person som hjälper en att söka jobb, träna på arbetsuppgifter eller komma in i ett nytt arbete.

– Tanken är man ska få stöd i jobbsökandet och i början av det nya arbetet för att kunna behålla anställningen. SIUS konsulenten håller tät kontakt med arbetsgivare och arbetstagare för att förebygga och åtgärda eventuella problem direkt.

En annan form av personligt stöd är personligt biträde. Det innebär att man får stöttning av en kollega med återkommande arbetsuppgifter som man inte klarar på egen hand, och att arbetsgivaren får ett ekonomiskt bidrag för det.

– Vilket stöd det handlar om beror på personens behov. Det kan vara att kollegan går igenom varje morgon vad man ska göra idag, eller hjälper en att komma igång igen varje timme.

En annan möjlighet är en anställning hos Samhall. Där kan man utveckla sin arbetsförmåga under handledning, med målet att på sikt få jobb hos en annan arbetsgivare.

Svårt i praktiken

På pappret finns det alltså många olika möjligheter till stöd. Samtidigt visar verkligheten och Attentions enkät om stöd i arbetslivet att det är få som faktiskt får stöd.

– Att du kvalificerar dig för ett visst stöd betyder långt ifrån alltid att det går att genomföra i praktiken. Även om du skulle kunna få lönebidrag utifrån dina förutsättningar krävs det en arbetsgivare som vill anställa dig – det är oftast där det brister, förklarar Rigmor.

Hon upplever att arbetsmarknaden blir allt tuffare för dem som har svårt att få jobb samtidigt som handläggare på Arbetsförmedlingen har ont om tid och begränsas av politiska beslut som styr hur hårda de ska vara i sin bedömning.

– Det är tuffare på arbetsmarknaden och på Arbetsförmedlingen idag. Mer eget arbete där alla sökande förväntas göra det mesta själva. Det missgynnar personer med kognitiv nedsättning som har svårt med vissa delar.

Rigmor Gunnarsson

Så ökar du dina chanser

Rigmors Gunnarssons råd till dig som vill öka chansen att få stöd från Arbetsförmedlingen är att vara ärlig och öppen med vem du är och vad du behöver.

– För att få stöd av oss måste man berätta att man behöver stöd. Har man en diagnos behöver man vara ärlig med det och säga som det är, vara tydlig med vilka begränsningar man har och vilket stöd man behöver. Det hjälper oss att göra rätt arbetsmarknadspolitisk bedömning och därmed ge bästa möjliga stöd, fastslår Rigmor.

Text: Linnéa Rosenberg Foto: Privat & Adobe stock