Proffsboxaren Robin Safar är uppvuxen i Stockholmsförorten Visättra, Flemingsberg. Intresset för träning och kampsport föddes på HVB-hemmet under sena tonåren. Sedan flera år tillbaka bor han i Las Vegas och siktar nu mot världsmästartiteln nästa år.

När Robin Safar fick välja mellan mattan och gymmet på HVB-hemmet visste han inte vad mattan betydde. Det var obligatorisk daglig träning på schemat, men att lyfta vikter intresserade honom inte:

– Efter två placeringar på andra hem kom jag till Gotland där jag valde mattan som daglig träning. Det visade sig att de tränade och utförde MMA Mixed Martial Arts, blandade kampsporter som kombinerar bland annat boxning och brasiliansk jiu-jitsu. Det var där allting började, sedan kom jag hem till Visättra när jag var 19 år och fortsatte med träningen.

Han började träna tillsammans med landets bästa kampsportare:

– Boxningen blev mitt enda fokus efter en knäskada. Efter det har jag bara fortsatt. Nästa år blir jag världsmästare. Jag skulle inte kalla det för en dröm. Det kommer att hända.

Största framgången

Efter SM-guld i två viktklasser lämnade han Sverige för att satsa på proffskarriären i Las Vegas. Nu har han bott där i sex år och skrivit kontrakt med Golden Boy Promotions, som organiserar de största evenemangen och som grundades av den flerfaldige världsmästaren Oscar De La Hoya:

–Allt destruktivt som hänt i mitt liv har format mig. Kampsporten har lärt mig att jag vinner alltmer innanför boxningsringen för varje destruktivt mönster jag lämnar bakom mig utanför ringen.

– Kärleken till något hälsosamt håller mig motiverad och får mig att göra rätt val i livet. Kampsport utövas utifrån den du är. Om du är lugn och harmonisk syns det i ringen, precis som ett stressigt liv visar sig där.

Han har kontakt med vänner från Visättra men säger samtidigt att ”det gick inte bra för resten”:

– Jag tackar livet och livets gång. Det är som en påse med gott och blandat. Jag är tacksam för alla människor jag mött på vägen, för alla dem som under perioder stöttat mig och för alla som vid vissa tillfällen sagt något till mig som jag har behövt höra. Min mentala styrka har jag byggt av egen kraft. Att jag lyckats lämna destruktiva mönster är den största framgången i mitt liv.

Förebilder i förorten

Robin Safar talar gott om vännerna i Flemingsberg, de som finns kvar. Han berättar om kompisarna som skapat föreningen och mötesplatsen ”området” för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Hans barndomsvänner har som vision att erbjuda det som Safar och hans vänner saknade: förebilder, träningspass, hjälp till körkort, läxhjälp och kunskap om ekonomi.

– Hade det funnit en mötesplats liknande den som mina vänner skapat när jag var ung hade jag gått dit. Deras mötesplats har bidragit till något sunt för Flemingsberg. Om det funnits en plats som drevs av personer från området, som jag kände igen och mött som barn, då hade jag varit där. Fritidsgården på den tiden var bara förvaring. Vännerna i förorten har bäst relation till unga som bor där. Folk som bor i förorterna blir de bästa förebilderna, samhället borde satsa mer pengar där.

Systemet funkar inte idag, säger han.

– Samhället försöker med olika insatser för sent. När någon döms i rätten har de redan hamnat djupt i träsket.

– Det kräver mycket mer arbete att hjälpa unga som redan dömts för brott än att försöka fånga upp dem i tid. Jag blev utslängd från gymnasiet, satt i rätten många gånger och fick min adhd-diagnos när jag var 11 år. Jag kan inte minnas att någon vuxen utanför familjen försökte hjälpa mig att bryta destruktiva mönster.

”Vänt på varje sten”

Han återkommer till hans inre kraft, att det inte finns någon särskild händelse eller person som bidragit till den han är idag. Han visste tidigt att han skulle flytta till Las Vegas för att boxas på den högsta nivån. Förra året besegrade han den tidigare världsmästaren Sergey Kovalev och nu satsar han på världsmästartiteln:

– Jag kan inte berätta något om nyckeln till framgång. Sedan jag var barn har jag haft en stark ambition, jag har vetat att jag är menad för något speciellt och de gånger jag beslutat mig för något har jag gjort det helhjärtat. Under tonåren gjorde jag det knäppaste man kan tänka sig till mindre brott som olovlig körning, men jag har vänt på varje sten från mitt förflutna.

Han återkommer till HVB-hemmet på Gotland:

– Det har gått bra för många personer som jag bodde med på sista HVB-hemmet. Konceptet de arbetade med där var grymt. Sedan jag fann boxningen och den dagliga träningen där har jag fortsatt för att bli bäst. Jag går match i höst, sen blir jag världsmästare nästa år. Kalla mig arrogant eller självsäker, jag vet bara att jag alltid haft en tro på att jag har vad som krävs för att bli bäst.

”Lyssna till dem som älskar dig”

Tidigare jobbade han på behandlingshem för att hjälpa unga att bryta destruktiva mönster. Tiden före flytten till Las Vegas bildade han tillsammans med vänner rörelsen ”Lejonhjärta” för att inspirera unga i Visättra att hitta sin egen väg inom till exempel sport, musik och studier. ”I Sverige kan barn till föräldrar som flytt sin hemländer få möjlighet att förändra livet för sig själva och sin familj. Allt handlar om dig själv”, säger han och betonar igen att unga i förorten behöver fler positiva förebilder:

– Det är mycket snack om familjen ute på gatan. ”Mina bröder, mina systrar”. Vad alla unga måste förstå är att de aldrig får glömma sina riktiga föräldrar, syskon och kusiner. De som funnits där sedan du föddes och som känner äkta kärlek för dig.

– De som många kallar för bröder och systrar kommer inte att finnas där för dig när du hamnar i skiten. Unga behöver förstå att när din riktiga familj pratar om hur du lever ditt liv, så talar de utifrån kärlek. Inte kontroll. Det är dem som kommer att finnas där resten av ditt liv. Lyssna till dem som älskar dig.

Text: Caroline Jonsson Foto: Privat