En ny enkät från Attention visar att fritidshemmen i många fall inte fungerar för barn med NPF. Nära hälften av barnen i undersökningen är helt frånvarande från fritids och konsekvenserna påverkar både barnens vardag och vårdnadshavarnas arbetsliv.
Undersökningen genomfördes hösten 2025 inom projektet Fritidslyftet och omfattar svar från 1 022 vårdnadshavare till barn i åldern 6–13 år med NPF eller misstänkt NPF.
Nära hälften står utanför fritids
Av de svarande uppger 48 procent att deras barn inte deltar alls i fritidsverksamheten. Den vanligaste orsaken är att anpassningar som finns under skoldagen inte följer med till fritids, trots att behoven i många fall är desamma eller större efter en lång skoldag.
Bland frånvarande barn uppger majoriteten att otillräckliga anpassningar (58 procent) och bristande trivsel (54 procent) gör att verksamheten inte fungerar. Många beskriver att barnen är helt slut efter skoldagen och därför inte orkar en miljö som upplevs som stökig, högljudd och oförutsägbar. För vissa blir frånvaron en långvarig lösning som i praktiken ersätter fritids helt.
Många barn blir ensamma efter skolan – och föräldrar pressas hårt
När fritids inte fungerar får det konsekvenser långt utanför skolans värld. Nästan hälften av vårdnadshavarna beskriver att barnet blir passivt och ensamt hemma efter skolan, och bara en mindre andel deltar i andra organiserade aktiviteter. Många barn saknar därför ett socialt sammanhang utanför hem och skola, samtidigt som föräldrarna beskriver en ständig oro för hur eftermiddagarna egentligen ska fungera.
Samtidigt pressas vårdnadshavarnas arbetsliv hårt. 71 procent uppger att de har minskat sin arbets- eller studietakt eller tvingats arbeta hemifrån, 43 procent har svårt att prestera på jobbet och 59 procent avstår egna aktiviteter för att ta hand om sitt barn. För många blir vardagen ett ständigt pusslande mellan arbete, omsorg och oro, där återhämtning saknas.
Stödet försvinner efter skoldagen – och oron växer
En tydlig röd tråd i undersökningen är att det stöd som finns under skoldagen ofta försvinner helt när fritids tar vid. 81 procent av barnen har anpassningar i skolan, men 57 procent av vårdnadshavarna uppger att dessa inte följer med till fritids. Det gäller särskilt tillgång till lugna återhämtningsplatser, stöd i sociala situationer och hjälp vid förändringar.
Samtidigt uttrycker många vårdnadshavare en stark oro när barnet faktiskt är på fritids. Över hälften är oroliga för att barnets behov inte uppmärksammas, nästan hälften oroar sig för att barnet drar sig undan och en betydande andel oroar sig för att barnet ska försvinna från verksamheten. I fritextsvar beskrivs även oro för konflikter, mobbning och att barnet lämnas utan stöd i situationer där det inte klarar sig själv.
När fritids fungerar – och vad som krävs
Trots problemen visar undersökningen också att fritids kan fungera mycket väl när rätt förutsättningar finns. Uppstyrda aktiviteter, trygga vuxna och tydliga rutiner lyfts som de viktigaste framgångsfaktorerna. För många barn är relationen till en engagerad vuxen helt avgörande för att vardagen ska fungera.
Samtidigt efterfrågas mer flexibilitet inom fasta ramar, där personal har möjlighet att anpassa efter dagsform och behov. Flera vårdnadshavare beskriver också att en mjuk övergång från skoldagen, där kända vuxna följer med in i fritidsmiljön, gör stor skillnad för barnens trygghet.
När fritids fungerar blir det en plats för socialt samspel, återhämtning och gemenskap men också en miljö där barnet kan få vara sig själv utan att ständigt behöva prestera.
Strukturella brister och tydliga krav på förändring
Undersökningen pekar samtidigt på återkommande strukturella problem: stora barngrupper, låg bemanning, bristande lokaler och otillräcklig kompetens kring NPF. Detta beskrivs som avgörande hinder för att kunna skapa en inkluderande verksamhet.
I rapportens sammanfattning efterfrågas därför tydliga politiska åtgärder: mindre barngrupper, ökad bemanning, kompetensutveckling och lokaler som är anpassade för olika barns behov. Utan detta riskerar fritids fortsatt att vara en plats där många barn med NPF inte kan delta trots att behovet av trygg omsorg efter skoldagen är stort.
