När Jessica Stigsdotter Axberg, 53, sökte sig till psykiatrin för några år sedan var det för att hon plötsligt “slutade fungera”. Hon trodde att hon fått en hjärntumör, men hade i själva verket hamnat i klimakteriet. Att hon inte direkt förstod vad som skedde är enligt Lotta Borg Skoglund inte så märkligt då området är relativt obeforskat.

Adhd fanns i familjen och Jessica kände igen sig i sina barn, men hon upplevde att hennes egna svårigheter hade kommit så plötsligt. När Jessicas äldsta dotter fick en adhd-diagnos långt tidigare startades företaget MrsHyper, där Jessicas föreläser och utbildar om adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser. Det var ett sätt att boosta både barnen och andra med information och bättre förståelse för adhd.

Fick en egen adhd-diagnos

Efter att Jessica yngsta dotter också fått en adhd-diagnos tog hon själv initiativ till utredning, då hon kände att allt fler boxar tickade i. Utredningen uppfyllde alla kriterier för adhd, men var inte “tillräcklig” för en diagnos. Hon hade för många strategier och inte tillräckliga svårigheter. Det var över tio år sedan.

– Sedan gick åren, och så för ett och ett halvt år sedan blev jag knäpp, säger hon.

Jessicas kvinnliga vänner hade redan genomgått förklimakteriet och klimakteriet, men Jessica hade själv inte kommit dit.

– Jag var sen in i puberteten också och även nu var jag ur fas och hade inte uppfattat när de andra pratade om sina problem.

Men nu hände något. Förutom klassiska symtom som vallningar och humörsvängningar, kunde Jessica plötsligt inte göra saker hon alltid hade kunnat göra.

– Jag har alltid haft förmågan att hyperfokusera, och eftersom jag är egenföretagare har det varit fantastiskt. Nu kunde jag inte det.

Jessica Stigsdotter Axberg

Fick svårt att få ihop livet

Intäkterna sjönk, jobben blev inte klara, Jessica glömde fakturera och betala fakturor. Ingenting fungerade, på någon nivå, berättar hon.

– Jag tänkte att jag måste ha fått en hjärntumör. Men så började jag minnas hur jag hade det i puberteten, och att det kändes precis som då.

Allt eftersom att symtomen blev värre återupptogs Jessicas utredning, och den nya psykologen kunde nu inte förstå varför hon inte fått en diagnos i första vändan, tio år tidigare. Och även om Jessica på ett sätt alltid hade vetat, blev hon sorgsen när hon fick adhd-diagnosen.

– Här har jag kämpat och tänkt att jag är dum i huvudet och undrat varför jag inte får ihop det som alla andra fixar så lätt. Det bara rusade i mitt huvud.

Adhd och klimakteriet är obeforskat

När Jessica nyligen skrev ett gästinlägg om sina erfarenheter av adhd och klimakteriet på Lotta Borg Skoglunds blogg fick det en enorm spridning. Lotta Borg Skoglund är docent och överläkare i psykiatri och har skrivit flera böcker om adhd, och hon blev både glad och förvånad.

– Kommentarerna på inlägg brukar komma från storstadsregioner i Sverige. Nu kommenterade kvinnor i USA och Kuwait. Det visar på hur viktigt det här området är.

Även om ämnet engagerar är hormonernas påverkan på adhd-symtom underbeforskat, påpekar hon.

– Som person med adhd, som läkare och som gynekolog vet man massor om det här. Men de studier som finns kring det här gäller vad som händer i klimakteriet och på kvinnor med adhd i olika åldrar. På vetenskaplig nivå vet man i princip ingenting om kombinationen.

Lotta och hennes forskargrupp tittar nu närmare på adhd och hormoner.

– Vi måste ha information om kvinnors hormonella status och adhd, för hormoner spelar definitivt roll.

Lotta Borg Skoglund

Svårt att veta vad som är vad

Symtomen vid adhd kan vara förvillande lika dem i förklimakteriet och klimakteriet och sammanblandas därför lätt. Därför är det också svårt att diagnostisera.

– Det handlar om minnesfunktioner, kognitiva funktioner, exekutiva funktioner, sömn, trötthet, energinivåer, känsloreglering. Alla är en del av adhd och alla är symtom som kvinnor i klimakteriet beskriver, säger Lotta.

Sambandet mellan östrogen och dopamin, den centrala signal­substansen som är involverad i svårigheterna med adhd, är relativt obeforskat och det man vet kommer framförallt från djurstudier. Dessutom görs forskning på hormoners påverkan nästan bara på yngre personer utan adhd och den adhd-forskning som finns är mestadels gjord på pojkar före puberteten.

– Går det verkligen att överföra kunskapen om de här små pojkarna till medelålders kvinnor? Det är inte alls säkert, och då står vi plötsligt på noll, säger Lotta.


Dopamin och östrogen samverkar

Man vet alltså inte riktigt hur de hormonella förändringarna i klimakteriet påverkar kvinnor som har adhd, men studier pekar mot att man har bättre funktion av sitt dopamin i perioder av högre östrogennivåer, och tvärtom vid lågt östrogen, som i klimakteriet. När östrogenet sjunker permanent påverkar det även andra signalsubstanser i hjärnan, inklusive dopamin, som redan är påverkat vid adhd, vilket gör att befintliga adhd-symtom kan bli värre och nya dyka upp.

– Men det finns inga enkla samband. Kvinnor som har haft stora problem med hormonsvägningar har det ofta ganska tufft i perimenopausen. När östrogenet sedan försvinner i menopausen blir det katastrof för vissa men för andra är det en jättestor lättnad. När det handlar om kvinnor måste man hålla den unika adhd-profilen, den unika hormonella profilen och livet runt omkring i huvudet samtidigt, säger Lotta Borg.

Arbetat fram egna strategier

Jessica Stigsdotter Axberg har många strategier för att hantera sina adhd-symtom.

– Jag har alltid haft olika strategier, men nu måste jag vara hårdare med dem. Jag har till exempel alltid skrivit checklistor, men nu skriver jag upp allt, för att jag måste det.

Trots strategier och att det ouppmärksamma har lugnat sig i och med medicinering kan hon inte längre hyperfokusera, och det är en sorg.

– Jag tror att det är precis som när en elitidrottare inte längre kan hålla på med sin idrott och inte längre kan få den där kicken av dopamin och noradrenalin.

 Jessica ersätter det delvis med styrketräning.

– Jag har försökt börja träna i stort sett hela mitt liv, jag har varit alla träningscenters största sponsor. Men så började jag träna med personlig tränare en gång i veckan, och nu fortsätter jag betala de pengarna för att jag inte ska sluta, säger hon.

Långt ifrån ensam

När hon är ute och föreläser om adhd får hon ta del av många jämnåriga kvinnors erfarenheter av symtom kopplade till både adhd och klimakteriet.

– En del har fått diagnosen utbrändhet, när det i själva verket var klimakteriet – eller klimakteriet och adhd. Av de kvinnor jag träffar som råkar illa ut är det fortfarande alldeles för många som inte får rätt förståelse för att adhd kan se annorlunda ut hos kvinnor.

Att kvinnor ofta döljer sina utmaningar tycker Jessica Stigsdotter Axberg också att man behöver prata mer om, även om kunskapsläget har blivit mycket bättre.

– När man kommer till en psykolog eller när någon frågar om vilka utmaningar man har förskönar man ofta redan i första samtalet, fast det kanske är ett helvete. Att se igenom maskeringen och ställa rätt frågor, skulle jag säga är den absolut viktigaste kunskapen hos professionen.

Fakta | Menopaus

I Sverige infaller menopaus, den sista mensen, för de flesta vid 51–52 års ålder, men östrogenet börjar vanligtvis sjunka upp emot tio år innan. Perioden då kroppen förbereder sig för den sista mensen kallas ibland för perimenopaus eller förklimakteriet. Klimakteriet innefattar även tiden efter menopaus.

Text: Johanna Aggestam Illustration: Pernilla Förnes Foto: Eva Lindberg & privat.