Föräldrarådgivare Anna Qvarfordt och specialpedagog Jeanette Tesch driver projektet Förskoleteamet i södra Stockholm. I ett samarbete mellan BVC, förskolor och föräldramottagning erbjuds tidigt individuellt stöd för föräldrar och deras barn som visar tecken på sen språkutveckling, svårigheter i kommunikation eller samspel.
Projektet Förskoleteamet syftar till att fånga upp och erbjuda tidiga insatser till förskolebarn och deras föräldrar. Målgruppen för projektinsatsen är barn som visar tecken på sen språkutveckling, svårigheter i kommunikation eller samspel. Genom att utveckla det tidiga samordnade stödet och via tätare samverkan mellan förskolan, BVC och föräldramottagningen erbjuds lättillgängligt stöd till två- och treåringar i förskolan.
–Under lång tid har det funnits en vilja att förskola, BVC och föräldramottagning ska komma närmare varandra och samverka mer, vi jobbar ju med samma familjer. För att bäst kunna möta barnen och familjernas behov behöver vi hitta goda samverkansformer, säger Anna Qvarfordt som är föräldrarådgivare och projektledare för Förskoleteamet.
Förskoleteamet samordnar ett tvärprofessionellt team där representanter från BVC, föräldramottagning och förskolor möts en gång i månaden för att lyfta ärenden och insatser. Teamet består av Anna samt specialpedagogen och samordnaren Jeanette Tesch. De tillhandahåller även kunskap till pedagoger och övrig personal inom BVC och föräldramottagning med fokus på små barns språkutveckling, samtal med vårdnadshavare och tidiga tecken på psykisk ohälsa.
Iakttagelser från BVC och förskola
Föräldrar till barn som medverkar i projektinsatsen godkänner att sekretessen bryts. Teamet får insyn i barnets kontakt med BVC och kan därefter bilda sig en uppfattning om barnets behov och efterföljande insats. Projektet pågår 2023 – 2026 och hittills har 45 familjer medverkat.
– Alla barn har rätt till en fungerande förskoletid och känslan av att lyckas. Projektet blir en brygga mellan BVC, förskola och föräldramottagning, säger Jeanette Tesch.
– Genom att vi får en helhetsbild och kännedom om barnet med hjälp av iakttagelser från BVC och förskolepersonal kan vi i teamet erbjuda rätt stöd tidigt. Perspektivet från förskolan förmedlar även en viktig pusselbit till BVC, eftersom de möter barnet korta stunder i en miljö som kan kännas ovan för barnet, säger Jeanette Tesch.
Hon beskriver att BVC träffar barnen när de är 18 månader och nästa gång när de är tre år i Region Stockholm. Därför var det lämpligt att barnet ska ha fyllt två år men inte fyra för att ingå i projektinsatsen. 23 förskolor omfattas av projektet i stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör i Söderort, Stockholms kommun.
– Ibland söker familjen kontakt med oss, ibland är det förskolan, BVC eller föräldramottagning som identifierat ett behov. Oavsett vem som tar initiativ till stöd behöver föräldrarna tacka ja till vår insats och godkänna att sekretessen bryts. I första skedet bokas ett uppstartsmöte på förskolan där jag medverkar tillsammans med föräldrar, föräldrarådgivare och ansvarig pedagog, berättar Jeanette.
Parallella insatser
I samband med uppstartsmötet förmedlar föräldrarna sin bild av barnets svårigheter och övriga medverkande kommer fram till vem som gör vad i stödet som beslutas.
– Förskolans arbetslag får stöd av mig som specialpedagog eller någon av mina kollegor. Anna eller annan föräldrarådgivare ger stöd till föräldrarna parallellt, beskriver Jeanette.
En typisk situation handlar ofta om ett barn med försenad språkutveckling. Barnet säger inte många ord, uttrycker sig på ett annat sätt än vad jämnåriga gör eller talar inte alls. Bristande kommunikation påverkar i sin tur deras förmåga till samspel och vissa drar sig undan, beskriver Anna och Jeanette.
– Historiskt har det varit svårt att se de allra minsta barnens behov. Därför vill vi erbjuda stöd tidigt så att barnens svårigheter inte ska bli ännu större. Vi vill göra så mycket vi kan för att förebygga, säger Anna.
I min roll som föräldrarådgivare handlar samtalen med föräldrarna ofta om språkutveckling och språkstimulans. Vi diskuterar frågor som: Hur tänker föräldrarna själva om barnets språk eller andra svårigheter? Hur kan vi förstå barnet? Vad försöker barnet förmedla? Hur kan vi hjälpa barnet i det sociala samspelet i olika situationer
Reflektionstid och framsteg
Förskoleteamets stöd till pedagoger och föräldrar pågår under fyra månader. Efter avslutad insats finns ordinarie stöd till förskolan kvar i form av handledning och konsultation från specialpedagoger, förklarar Jeanette. Hon träffar föräldrarna i början och slutet av insatsen, övrig tid handleder hon pedagoger och medverkar i förskolan under verksamhetsbesök för att bilda sig en uppfattning om barnets behov.
– Förskollärare och barnskötare vill gärna ha stöd och beskriver att samverkan med teamet gör stor skillnad. Samarbetet mellan pedagoger och föräldrar stärks, det känns inte lika svårt att prata om barnets situation och de har fått ett gemensamt språk för att möta barnets behov. Min insats anpassas utifrån förskolans behov där förkunskaperna varierar. Vi diskuterar till exempel behovet av utökat bildstöd i olika situationer och TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Vi försöker att finna svar på hur barnet kan förstå dagen bättre, hur pedagogerna kan förbereda annorlunda utifrån barnets behov och hur de kan öka barnets lekförmåga.
Föräldrarådgivare Anna menar att många föräldrar upplever det som en avlastning att Förskoleteamet består av ett tvärprofessionellt team med olika kompetens:
– De har känt att vi tillsammans försöker skapa en bättre vardag för barnet. Under avslutningssamtalet pratar vi om eventuella kvarstående behov och deras fortsatta samarbete med förskolan. Många föräldrar upplever en positiv utveckling för barnet, även om det kan handla om små framsteg. De beskriver även att insatsen har gett dem nya färdigheter och skapat möjlighet och tid för reflektion.
Fortsatt stöd
Familjerna befinner sig i olika stadier när Förskoleteamet kliver in i deras liv, beskriver Anna. Vissa barn har redan kontakt med logoped, finns behov av att etablera kontakt kan föräldrarna kontakta BVC för remiss även efter att insatsen avslutas.
– Föräldrarna är även välkomna tillbaka för fortsatt föräldrastöd. Gällande återstående behov ligger vårt fokus i teamet på att samtala om föräldrarnas reflektioner kring barnets svårigheter. Vårt stöd kanske visar sig vara otillräckligt. Vad tänker föräldrarna om det? Vissa funderar på om det kan handla om en npf-diagnos, då kan de i samråd med BVC få remiss till läkare för vidare utredning. Teamet, BVC och föräldrarna har en dialog och vissa barn har fångats upp för vidare kontakt, som exempelvis en extra läkarbedömning.
Förhoppningen är att arbetssätt och rutiner som framkommer i projektet kommer att spridas och på sikt inkluderas som en permanent insats i stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör, som är en av elva stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad.
Förälder om stödet från Förskoleteamet:
“Jag hade min första kontakt med Förskoleteamet strax före min treårige son fick diagnosen autism. När han var två år gammal kunde han inte gå, han lyssnade inte till sitt namn och pratade inte. Förskolepersonalen förmedlade kontakten till Förskoleteamet. Samtalen med föräldrarådgivaren hjälpte, hon förstod vår situation och gav tips hur vi skulle få bättre nattrutiner. Han vaknade alltid mitt i natten, det är lite bättre nu sedan vi går ut och promenerar inför läggning. Just nu känner jag inget behov av fortsatt stöd, men jag vet att jag alltid kan kontakta föräldrarådgivaren. Hon finns där om jag behöver hjälp.
Personalen på förskolan har alltid förstått mitt barns behov och stöttat mig. Vi träffades även tillsammans med specialpedagogen i teamet. Vi hjälps åt, framför allt med matsituationer eftersom han har svårt att äta. Det är inte lätt att få ihop vardagen med ett barn som inte sover och har svårt att äta, det har hjälpt att ha kontakt med någon utomstående som förstår.”
Text: Caroline Jonsson Foto: Privat
Läs mer om Attentions projekt Förskolelyftet som finansieras av allmänna arvsfonden: www.attention.se/forskolelyftet
