Body doubling, att använda närvaron av andra för att hålla fokus, har exploderat inom adhd-communityt de senaste åren. Men nu har fenomenet tagit ett nytt, digitalt kliv.

När psykologen Tatiana Kjellson från Västerås jobbade med att träffa patienter i sitt dagliga arbete, hade hon inga som helst problem med att hålla fokus på sina arbetsuppgifter. 

– Det var en väldigt konkret arbetsplats med väldigt tydliga ramar. Man kunde inte checka ut mentalt utan det fanns alltid personer och patienter som höll ens fokus kvar.

Det var inte förrän hon bytte tjänst till verksamhetsutvecklare som hennes fokus började vackla.

Nu skulle hon jobba mer administrativt, forma sina egna arbetsuppgifter och sätta egna deadlines.

– Men mitt team på kontoret hjälpte mig hålla struktur. Vi kunde jobba tillsammans på nästa steg, vilket fokuserade mig.

Andra njöt av ensamheten, Tatiana kämpade

Sen kom pandemin, alla började jobba hemifrån och plötsligt skulle Tatiana arbeta helt själv. Hon hade inte längre någon som kunde ankra hennes fokus.

– Det var då jag insåg att jag hade svårt att hålla fokus på en enda uppgift. Jag började hoppa mellan olika bollar och möten och mejl och avbröt det jag höll på med hela tiden. 

Medan andra på hennes arbetsplats njöt av att sitta ostört och jobba hemma blev det precis tvärtom för Tatiana. Hon behöver en social kontext för att hålla sig på rätt spår.

Hon började göra research, det måste finnas verktyg som kan hjälpa personer som har samma fokusproblem som henne själv.

Det var då hon hittade fenomenet “Body Doubling”.

Fokus genom främlingar

Body Doubling är ett populärt fenomen inom adhd-communityt, men det är inte förrän de senaste åren som prenumerationsbaserade digitala plattformar för Body Doubling dykt upp.

Den första plattformen dök upp runt 2016, Focusmate, men sedan pandemin har allt fler lanserats. Men, principen är densamma: I stället för att sitta tillsammans fysiskt så loggar människor in, sätter på sina webbkameror och jobbar tillsammans med främlingar världen över i olika arbetspass som är tillgängliga dygnet runt.

Det kändes som gjort för Tatiana.

“Ett positivt socialt tryck”

– Jag visste att det skulle funka för mig. Jag har ju undermedvetet använt mig av Body Doubling i mitt jobb och det är avsaknaden av det som nu gjort att jag inte kunde hålla fokus.

Tatiana hittade flera plattformar som erbjöd en gratis månad för att få prova på. Hon skrev upp sig på en av dem, startade ett arbetspass och satte på sin webbkamera.

– Jag tyckte det var jättebra. Mitt fokus och min produktivitet ökade.

På en del av arbetspassen skulle man innan berätta eller skriva vad man ville uppnå eller jobba på under passet, för att se till att man höll sig på banan.

– Då tvingades man att fundera på sina mål och försöka hålla sig till sitt eget löfte. Jag kunde exempelvis säga typ ‘den här timmen ska jag jobba med statistik’ och i pausen fick man berätta hur det gick. Det blir ett sorts positivt socialt tryck där de i arbetspasset ser till att jag gör det jag sagt.

“Personer med samma svårigheter möts”

Men att använda närvaron av andra för att få saker gjort är egentligen inget nytt, enligt Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet, KIND, i Stockholm.

Till exempel finns boendestöd, där personal besöker personer som behöver extra stöd för att hjälpa dem att komma igång med sysslor.

– Men det är inte riktigt samma sak som det nya Body Doubling, säger Sven Bölte och fortsätter:

 – Body Doubling handlar om att två personer med samma tillstånd, med liknande svårigheter, möts.

En grupp med kraft och idéer

Det som är nytt är alltså att den ‘Body Doubling’ som många med adhd använder sig av idag inte är med hjälp av en utbildad vårdarbetare, utan att man istället tar hjälp av varandra. Ofta är det personer som själva har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, som leder arbetspassen på plattformarna.

Sven Bölte ser det som en positiv utveckling.

– Innan har man sett den här gruppen, personer med NPF-diagnoser, som en svag och svår grupp. Men de här arbetspassen visar att det finns kraft, idéer, vitalitet och uppfinningsrikedom i gruppen. Man kommer på egna lösningar.

Diagnoserna ökar, resurserna står still

Antalet personer som får en adhd-diagnos har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. År 2023 hade nästan 190 000 personer i åldrarna 5–64 år fått en adhd-diagnos och läkemedel för att behandla den, och siffrorna väntas fortsätta stiga. Det är en ökning som vården och hela samhället inte hinner ikapp, enligt Sven Bölte.

– Resurserna räcker inte till, allt fler får inte den hjälp de behöver. Men verktyg som digital Body Doubling är en möjlighet att skapa samhällsförändring på egen hand och hjälpa varandra istället.

Sven Bölte tror att en av anledningarna till varför många upplever att digital Body Doubling funkar är just för att man omges av likasinnade.

– Det blir mindre skam och lättare att ta emot hjälp.

Mer erfarenheter än forskning

Det saknas fortfarande mycket forskning kring effektiviteten av Body Doubling.

– Det är något som framförallt olika sociala forum pratar om. Det finns inget om det i större, mer seriösa vetenskapliga tidskrifter. Däremot finns det massor som delat med sig av positiva erfarenheter av Body Doubling, säger Sven Bölte.

Ser du någon risk med de här digitala plattformarna?

– Det kan handla om vem som leder grupperna. Ibland kan det vara personer som kanske inte är de som är bäst rustade för att göra det här och då blir det inte särskilt professionellt. Sen kostar det ju också pengar att prenumera på flera av dem, alla har kanske inte råd.

Men Tatiana, som använt plattformarna ett år nu, har ännu inte betalat ett öre för det.

– Det finns de som har gratis på vissa dagar, sen har jag också använt mig av gratisperioder för att pröva på.

Risken: Fastna i chattande

Tatiana är tillbaka på kontoret efter pandemin, men jobbar varje fredag hemifrån och loggar då alltid in på plattformarna för att ankra sitt fokus med andra via webbkameran och talade intentioner. För henne funkar det bra. Den enda risken att förlora fokus, enligt henne, är när man råkar fastna i chattfunktionen.

– Vissa använder plattformen i annat syfte. Istället för att vara produktiv och jobba kan det hända att någon använder det för umgänge och häng. Då kan man råka chatta istället för att göra sin uppgift.

“Vad man än känner är svårt, blir enklare tillsammans”

Men i stort så tycker Tatiana att det har varit ett bra verktyg som hon kommer att fortsätta att använda. Hon skulle rekommendera alla som behöver hjälp med fokus att testa.

Det finns även de på plattformarna som håller i arbetspass för andra saker än sitt jobb. Vissa har pass för att städa tillsammans, för att träna eller göra något kreativt.

– Vad man än känner är svårt att ta tag i, det blir enklare att göra tillsammans! säger Tatiana.

Text: Alice Edwards Foto: Privat