När Ånge kommun i Västernorrland för några år sedan började analysera sina egna behov inom förskola och skola blev bilden tydlig: de flesta frågor som skickades till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) rörde neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blev startskottet för en långsiktig, systematisk satsning som idag omfattar hela kedjan från förskola till vuxenutbildning.

– Vi vill inte fastna i bara det åtgärdande, när problemen redan har uppstått. Den stora vinsten finns i att förbereda, planera och organisera så att vi angriper problemen från början, säger Eva-Lena Årmyr, biträdande skolchef i Ånge och verksamhetschef för elevhälsans medicinska och psykologiska insats.

  

Liten kommun med begränsade resurser

Trots sin stora yta är Ånge en liten kommun med drygt 9 000 invånare. Här går cirka 380 barn i förskolan och omkring tusen elever i grund- och gymnasieskolan. Resurserna är begränsade och måste användas klokt.
– När vi först frågade SPSM vad vi egentligen behövde stöd i, så såg vi att nästan allt handlade om NPF. Så vi bestämde oss för att satsa på det och ta ett helhetsgrepp, berättar Eva-Lena Årmyr.

Under pandemin låg arbetet delvis på is, men 2022 drog man igång på allvar. Ett av de första besluten var att alla som arbetar med barn och unga i kommunen skulle genomgå SPSM:s NPF-studiepaket – ett kostnadsfritt, webbaserat utbildningsmaterial som ger praktiknära stöd i frågor om adhd, autism och tillgängliga lärmiljöer.

Siktade högt från start

Målet sattes högt: 80 procent av personalen skulle vara klara med materialet redan första året, och 100 procent under 2023.

– Vi valde att skriva in målen i vårt kvalitetsarbete, följa upp systematiskt och dessutom se till att alla nyanställda genomgår utbildningen, berättar Eva-Lena Årmyr.

Utbildningen omfattade inte bara lärare utan också elevassistenter, fritidsledare, resurspersonal och i vissa fall personal på ungdomsgårdar. Även socialtjänsten deltog.
– Alla som jobbar med barn och unga behöver den här kunskapen, säger Eva-Lena Årmyr.

Anställning av psykolog prioriterades

När arbetet sjösattes anställdes Frida Grape, legitimerad psykolog, med uppdraget att tillsammans med logoped, specialpedagog och skolläkare bygga upp en barnhälsa i förskolan – något som inte är lagstadgat men som man såg ett starkt behov av.
– Vi har ett tydligt uppdrag att jobba förebyggande, och vi arbetar ju med de allra yngsta barnen. Man behöver komma in tidigt i ålder när man ser symptom eller svårigheter, säger Frida Grape.

Barnhälsoteamet i Ånge kommun har en bredd som få andra kommuner kan mäta sig med, och därför kan de också agera brett. Även rektorer är med i barnhälsoteamet.

– Vi arbetar både med utbildning och handledning men också med samverkan tillsammans med BVC och socialtjänsten, förklarar Frida Grape.

Resultaten syns redan i klassrum och skolmiljöer. Där det tidigare kanske var rörigt och högljutt, finns nu bildstöd på lådor och tydligare struktur.
– Vi tänker mycket på ljudnivåer, visuellt brus och tydliga rutiner. Det kan också handla om att alltid ha samma visuella symboler för handtvätt i hela kommunen, säger Frida Grape.

Även aktiviteter utanför klassrummet planeras annorlunda.
– Vi tänker till kring hur friluftsdagar ska bli inkluderande, och att schemabrytande perioder som tiden kring jul organiseras på ett sätt som alla elever kan känna trygghet i.

Frida Grape ser också att arbetet har påverkat personalen positivt:
– Man reagerar och ber om stöd tidigare. Det är högt i tak och en ökad medvetenhet, och det syns i miljöerna och i hur undervisningen planeras.

Nära samarbete med habiliteringen

För barn med stora behov, som ännu inte har börjat skolan, har Ånge kommun dessutom ett samarbete med habiliteringen i Sundsvall kring intensiv beteendeträning, en insats som har stöd både forsknings- och erfarenhetsmässigt. Upplägget är att träna i vardagen hemma och på förskolan samt att barnet varannan vecka åker till habiliteringen tillsammans med föräldrar och förskolepersonal. Tillsammans tränar man på allt från att äta självständigt till att leka och kommunicera med ord eller bilder. Insatsen pågår i två år och kan ge stor effekt längre fram, förklarar Frida Grape.

– Det är viktigt att gå in med de här resurserna tidigt, när vi ser att det finns större svårigheter i socialt samspel och kommunikation. Det känns viktigt att sprida till andra kommuner, säger hon.

Även om insatsen kräver mycket resurser och tid – minst en halvdag från förskolepersonalen varje gång – ser kommunen det som väl investerade resurser.
– Det kan göra att barnet klarar grundskolan utan behov av särskild skolplacering, säger Eva-Lena Årmyr och förklarar att trots satsningarna såg kommunen också behovet av en särskild resursskola för elever med stora behov inom autismspektrat och språkstörningar.

Positiva resultat av kunskapssatsningen

Kommunens arbete har följts upp av forskare vid Mittuniversitetet, som gjorde en mätning före och efter de första insatserna med SPSM:s studiepaket.
– Personalen upplevde att de hade fått ökad förståelse för hur det kan vara att leva med NPF, bättre kännedom om anpassningar och ett starkare stöd från ledningen. Det var ett jättefint resultat, säger Eva-Lena Årmyr.

Men utmaningar kvarstår. Tid och resurser är ständig bristvara, särskilt i en liten kommun.
– Att hitta personal med rätt kompetens är svårt. Och vi måste hålla i det här långsiktigt, annars riskerar vi ju att tappa, konstaterar Eva-Lena Årmyr.

Hon pekar också på en större nationell fråga: att förstå skillnaden mellan tidiga insatser i tid och tidiga insatser i ålder.
– Vi behöver fler resurser redan i förskolan och på lågstadiet, för det är ju där grunden läggs. Man kan inte vänta först tills problemen blir synliga, säger hon.

Trots begränsningarna är både Eva-Lena Årmyr och Frida Grape övertygade om att Ånge är på rätt väg.
– Vi vill visa andra kommuner att det går att tänka annorlunda. Det kräver prioriteringar, men vi ser redan nu att det ger resultat, säger Eva Lena Årmyr.
– Det är tydligt att det är det här vi ska jobba med: att stötta och stärka både varandra och de här barnen, säger Frida Grape.

Text: Johanna Aggestam Foto: Privat