I Färjestaden på Öland ligger en högstadieskola utöver det vanliga. Skolan som nu har 390 elever byggdes för tre år sedan och känns fortfarande väldigt ny. I nära samverkan mellan fastighetsägare, kommunen, arkitekter och i ett senare skede även nytillträdda rektorn så har man tillsammans lyckats skapa en skola där den goda fysiska lärmiljön är i centrum.   

Redan när rektorn Josefin Helgesson tar emot oss utanför Färjestadens högstadieskola anar man en viss stolthet när hon visar oss in i byggnaden. Skolan är byggd i en stilren och skandinavisk design med lugna färger och mycket inslag av trä. Vi får en snabb guidning i lokalerna innan eleverna anländer till skolan.

En anpassad undervisningsgrupp

Vi tittar först in hos den anpassade lärmiljön Baltica som har 16 platser. I det gemensamma uppehållsrummet hänger en tavla där det står allt eleverna behöver veta inför skoldagen. Personal, skolmat och eventuella schemabrytande aktiviteter. Från början fanns inte den här miljön med i planeringen, men Josefin kände snabbt att de behövde göra en rockad och sökte medel från SPSM för att kunna genomföra detta.  

– Vi kände direkt ett behov av att möta elever på ett annat sätt. Det här är ingen resursskola, utan det är en anpassad lärmiljö. Man kan inte söka sig hit för att komma till Baltica, utan det är en åtgärd inom ramen för vår skola, berättar Josefin.

Alla elever här har anpassad studiegång på något sätt. De har en egen arbetsplats. En del elever är helt bundna vid sin plats, medan andra kan vara mer sociala och viss utsträckning ingå i ordinarie klassrumsundervisning. De erbjuder också undervisning i grupp.

– Vi håller en hög nivå på undervisningen även här. Här jobbar utbildade ämneslärare som handleds av specialpedagog. Kraven är inte bortplockade och man sätter inga ”snällbetyg”. Det handlar enbart om att bedömningsformerna och undervisningen är anpassad, förtydligar hon.

Tänket bakom arkitekturen

Målbilden under byggprocessen var: ”En skola för alla och för var och en”. Av det vi ser under besöket, så känns det som att målbilden införlivats. Eleven erbjuds många alternativ både när det gäller rastverksamhet och undervisnings – och inlärningsmiljöer. Skolan är indelad i följande tre zoner: Länken, fritidsgården och elevernas egna arenor. I fritidsgården möts de elever som gillar lite mer liv och rörelse. Här kan man spela Fifa, pingis, brädspel och handla ur cafeterian. För de elever som gillar lite lugnare miljöer på rasterna, så kan de umgås i länken eller helt enkelt stanna kvar i sin arena.

– Tanken är att ju längre in i skolan man kommer desto tryggare och tystare ska det bli. Miljön i fritidsgården tillåts vara rörlig och levande, medan eleverna förväntas vara lugnare och inte så högljudda uppe i länken.  Går du in i din arena då går du in i din egen zon. Där är det lugnt och skönt, säger Josefin.

Josefin visar in oss i en av de tre arenorna och den lugna miljön är påtagligt. Vi ombes ta av oss skorna vid ingången – precis som eleverna gör. Vi går in i strumplästen på det mjuka och ljudabsorberande golvet. Överallt känns det ombonat, hemtrevligt och harmoniskt. Tanken är att miljön inte ska störa när det kommer till färgsättning, ljud och ljus. När vi går runt i skolbyggnanden är det uppenbart att den här skolan är påkostad vad gäller materialval.

– Skolan ägs av en extern fastighetsägare och inte kommunen. Den byggdes på uppdrag av kommunen, men det är inte de som äger den utan de hyr den. Det var en förutsättning för att skolan skulle kunna byggas, berättar hon.

Minsta sammanhanget – klassrummet

Vi går vidare in i arenan och Josefin visar oss ett av klassrummen. Vi känner omedelbart ”wow!”.  Här erbjuds eleverna en optimerad fysisk lärmiljö som vi aldrig upplevt förut. Utöver det lite mer traditionella skolmöblemanget med bord och stolar, så finns det en avskild arbetsplats, olika rörelsevänliga pallar och en avskärmad fåtölj. Inne i klassrummet finns det dessutom ett litet grupprum som inbjuder till både grupparbeten och enskild stödundervisning.

– Det är många lärare som börjat här och varit väldigt glada över att få jobba i en helt ny klassrumsmiljö, som erbjuder så många olika möjligheter rent pedagogiskt. Men man ska ju också komma ihåg att klassrummets lite annorlunda utformning initialt ställer den del andra krav på undervisningen jämfört med vad man kanske är van vid. Så det krävs ju lite av lärarna också för att få till det optimalt, säger Josefin.

Relationen lärare och elev är prioriterad

Vid sidan av den fysiska lärmiljön, så är relationen mellan elev och lärare högt prioriterad.

Det är tydligt att den här skolan är byggd för att elever och personal ska vara nära varandra. Rektorsexpeditionen ligger i anknytning till fritidsgården, så rektorn får ta emot många elevbesök.

– Detsamma gäller elevhälsan som är beläget uppe i länken, snarare än bortgömd i någon dold korridor. Elevhälsoteamet ska vara en naturlig del av elevernas liv. De möter kuratorerna dagligen i våra öppna ytor. De sitter ofta och fikar och spelar spel med eleverna nere i fritidsgården, berättar Josefin.

Även lärarna är nära eleverna även utanför klassrumsmiljön. Personalrummet är medvetet beläget på tredje våningen, vilket resulterar i att många lärare tar en kopp kaffe i fritidsgården i stället för att ta trapporna.  

Text & Foto: Nina Norén