Elever med NPF saknar rätt stöd och anpassningar i skolan. Det får konsekvenser. Många går miste om betyg från grundskola och gymnasium, och en fjärdedel är hemma från skolan hela eller större delen av tiden. Det visar Attentions nya undersökning.

Det är en stor grupp det handlar om. Sju till nio procent av eleverna i den svenska skolan har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel adhd eller autism.

– Det här är katastrof. Avsaknad av betyg och hög frånvaro i skolan leder till ett dåligt psykiskt mående som gör att mängder av unga med NPF inte kommer vidare till studier eller arbete, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Det orsakar ett enormt personligt lidande och är dessutom kostsamt för samhället, fortsätter Anki.

Utan betyg ingen behörighet

Attentions enkätundersökning besvarades av mer än 3000 vårdnadshavare till barn med NPF i skolan. Den gjordes i slutet av vårterminen innan betygssättningen var klar. Men undersökningen visar ändå tydligt att elever med NPF i stor utsträckning saknar betyg och därmed behörighet att komma vidare i studier eller yrkesliv. Hälften av vårdnadshavarna med barn i betygsgrundande klasser i grundskolan svarade att deras barn inte eller troligen inte skulle få betyg i kärnämnena (matte, svenska och engelska). Endast en av fyra vårdnadshavare till elever i årskurs nio var i våras säkra på att deras barn skulle uppnå gymnasiebehörighet, och ännu färre var säkra på att deras barn som gick sista året i gymnasiet skulle få en gymnasieexamen.

Stor frånvaro – som inte utreds

Enkäten visar att åtta av tio elever har någon form av skolfrånvaro som är kopplad till funktionsnedsättningen. En fjärdedel är hemma hela eller större delen av tiden och ytterligare en av fem är hemma en eller flera gånger i veckan. För att få frånvarande elever att komma tillbaka till skolan krävs snabba och individuella insatser men trots det visar undersökningen att hälften av eleverna inte har fått en utredning kring frånvaron.

Stöd och anpassningar uteblir

Nästan alla vårdnadshavare uppger att barnen behöver stöd och anpassningar men det är knappt hälften som får det. Och många väntar alltför länge på hjälp.

– Fyra av tio barn väntar mer än ett år på att få stöd eller anpassningar, och det är alarmerande. Det är helt emot skollagen som säger att stöd ska sättas in skyndsamt och utifrån elevens behov, säger Anki Sandberg.

Det vanligaste stödet som sätts in är anpassad studiegång. Då tas hela ämnen bort från schemat, och barnet går miste om kunskap och betyg. Bara en av fem elever får någon typ av socialt stöd, trots att trygga relationer är den främsta faktorn för att elever med NPF ska må bra i skolan.

Ångest och sjukskrivning som följd

Bristerna i skolan påverkar hälsan både för barnen och föräldrarna. Eleverna är stressade, mer än hälften har utvecklat ångest och nästan lika många har psykosomatiska besvär. En tredjedel av föräldrarna är sjukskrivna och lika många har tvingats gå ner i arbetstid. Hela familjer såväl som samhällsekonomin drabbas av skolans oförmåga att möta elever med NPF.