Novembermörkret lystes upp när Riksförbundet Attention bjöd in till en inspirationsdag om unga med NPF som har problematisk skolfrånvaro eller saknar sysselsättning. Publiken fick med sig kunskap och praktiska tips för att möta den här gruppen. Och även om dagsläget kan kännas mörkt för barn och unga i den här situationen var erfarenheterna från scenen tydliga – med rätt bemötande kommer ljusare tider.
 

Många trotsade årets första snöoväder och tog sig till konferenslokalen i Stockholm för att ta del av tips och framgångshistorier från experter, praktiker och inte minst från ungdomarna själva. Inspirationsdagen byggde på samlade erfarenheter från arvsfondenprojekten Vägen Vidare och Vägen tillbaka, som under tre års tid har samlat kunskap och gett röst åt de barn och unga det handlar om.

Förmiddagens innehåll

Förmiddagen hade fokus på problematisk skolfrånvaro. Publiken fick möta några av de ungdomar som medverkar i boken Tusen tomma skolbänkar, och höra deras personliga berättelser om skolfrånvaro och återgång. Lars Westerström är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin och berättade om hur elever med NPF som upplever långvarig stress i skolan kan utveckla utmattningssyndrom. Han betonade också att återgången efter en krasch måste få ta tid. Några saker i skolmiljön som kan förebygga skolfrånvaro är relationell kompetens hos skolpersonal såväl som den fysiska lärmiljön. Linda Plantin Ewe, lektor i specialpedagogik och psykolog Frida Malmgren berättade om hur detta går att utveckla.
 
Susanne Berneklint, projektledare i Vägen tillbaka, vad är det viktigaste du tar med dig från ditt projekt?
– Det finns mycket kunskap hos barnen själva, föräldrar, forskare och profession kring vad som är viktigt för att förebygga och åtgärda skolfrånvaro. Trygga relationer till vuxna i skolan är en röd tråd genom hela projektet när det gäller att förebygga och åtgärda skolfrånvaro. Vi ser också att det behöver finnas förutsättningar, ekonomiskt och organisatoriskt, för att möta upp det behovet.

Eftermiddagens innehåll

På eftermiddagen var strålkastarljuset på unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Det handlade bland annat om vilka utmaningar man möter som anhörig och hur en trasslig start på vuxenlivet kan landa i något bra. Christian Skoog från Arbetsförmedlingen berättade om ett projekt där man samordnar övergången mellan skola och arbetsliv för unga med funktionsnedsättning, för att fler unga ska kunna bidra till samhället. Paula Tilli, som själv har autism och adhd, delade med sig av sina egna erfarenheter av arbetsmarknaden och hur hon hittat hem som föreläsare och bloggare. Dagen avslutades med att ”Mrs Hyper” Jessica Stigsdotter Axberg, berättade om sitt barns resa från bråkstake till drömjobb.
 
Katarina Stolpe, projektledare för Vägen vidare, vad hoppas du för framtiden för den här gruppen unga?
– Jag hoppas att kunskapen om hur man bäst bemöter de här unga ökar i alla delar i samhället. Jag önskar att alla förstår vikten av långsiktigt stöd och långsiktiga insatser till dessa unga, allt för att de ska få chans att hitta sin plats i samhället. Det tar tid att bygga relationer, känna tillit, få fatt i motivationen och sedan börja agera mot sitt mål.
 
Läs mer om projekten här:
Vägen tillbaka
Vägen vidare