Hälsovetaren och fystränaren Linnea Ericsson möter individer med NPF där majoriteten levt ett liv i överlevnadsläge. Hon har adhd och efterlyser öppenhet från idrottslärare och andra vuxna gällande träningens fördelar för den mentala hälsan för att motivera fler unga till träning. Inför lov tipsar hon om ”rörelseburken”, träningskvartar och ger vägledning till idrottsledare inför läger.
Linnea Ericsson möter mest individer med adhd och autism i rollen som hälsovetare, stresspedagog och fystränare:
– Min egen adhd-energi halveras under vinterhalvåret och jag har genom livet kanaliserat min rastlöshet, oro och ångest i träningen. Majoriteten av mina klienter har NPF-diagnos eller lever med ångest. Många jag tränar har levt i konstant överlevnadsläge, det har varit utmärkande för dessa individer. De har kämpat ett helt liv med bristande struktur och har upplevt många misslyckanden. Jag hjälper dem med struktur och planering invävt i träning, kost och stresshantering.
Halverad ångest
Linnea kopplar träning till fördelarna för den mentala hälsan som reducerad ångest och oro, ökat fokus och minskad impulsivitet. Som coach och ledare är hon specialiserad inom motiverande samtal, beteendeförändring och NPF:
– Många kämpar med ångest och vill krypa ur sitt skinn. När jag hjälper individer att hitta sitt varför – vad som motiverar dem till träning, kan det till exempel handla om att lindra ångest.
– Då behöver man säga till sig själv: ”Min ångest halveras om jag tränar en halvtimme”, eller: ”Jag behöver promenera på morgonen för att kunna lyckas på jobbet.”
Att bli bättre på att hantera relationer, bli mindre impulsiv, mer fokuserad i skolan eller bli en skickligare dataspelare är andra exempel på vad som kan motivera till träning:
– För många med NPF underlättar det att bryta ned långsiktiga mål så långt det går till dagliga kvartar. På lång sikt uppstår många positiva förändringar, men på kort sikt är fördelarna märkbara och omedelbara. Jag är uppvuxen med rörelse i fotbollen och har tidigt lärt mig att kanalisera min energi på något vettigt. Som vuxen tränar jag alltmer för de kortsiktiga målen för att hantera dagliga känslor som rastlöshet och ångest.
Helhet och hjärnhälsa
Hon efterlyser ökat fokus på träning och hjärnhälsa inom sjukvården och BUP:
– Vi måste bli bättre på att förstå helheten med människan. Att inte enbart tänka medicinering för att lindra ångest.
– Tänk om hälsovetare kunde inkluderas som hjälp och stöd för till exempel unga inom BUP för att bygga självförtroende och självkänsla som ofta är på botten efter erfarenheter av att ha misslyckats många gånger. Träning och stöd med struktur och rutiner inom områden som kost, stress och känslohantering hjälper många att inse att man inte är dömd att misslyckas. Det handlar om att skala ner och göra det möjligt.
Hon möter individer i alla åldrar i sin egen verksamhet som konsult och egenföretagare. Hennes yrkesgrupp saknas ofta där stöd och hjälp för vuxna och unga med NPF erbjuds. Hon kontaktas ofta av kvinnor i trettioårsåldern som fått en NPF-diagnos och även av tonårsföräldrar:
– Efter en månad ser jag förändringar, två månader senare märker omgivningen förändringen och tredje månaden upplever individen stor skillnad. I första mötet har många ofta tio mål som ska uppnås. När vi tillsammans fokuserar på det viktigaste lyckas man oftast med målet inom tre månader. Tonåringarna känner sig ofta missanpassade och har problem med fokus och skolan. Då har vi skapat en studieteknik och rutiner som funkar.
Rörelseburken under lov
Inför lov och helger med barn rekommenderar hon en ”rörelseburk” som inkluderar hela familjen:
– Låt alla i familjen skriva aktiviteter som man vill och kan genomföra på post-it lappar som läggs i en burk. Då blir alla delaktiga, även treåriga Stina som kanske vill samla kottar eller plocka stenar. När rörelsebruken funkar som bäst drar man en lapp som hela familjen därefter genomför tillsammans. Använd naturen, gå ut i skogen och fokusera på rörelseglädje.
För många föräldrar kan det vara svårt att få till sin egen träning bortom hemmet:
– Logga in på Youtube och sök på nybörjarträning hemma. Genomför ett pass under 15 – 20 minuter. Det är gratis, enkelt att genomföra och du får träning med visuellt hjälpmedel. Då handlar det som förälder att lära sig strunta i tvätten och dammsugaren. Att träna fem gånger i veckan är inte rimligt för många föräldrar. Däremot lyckas de flesta träna en till två gånger i veckan, vilket bygger en kontinuitet som skapar framgång, bättre självkänsla och självförtroende.
För vissa kan det vara nödvändigt att komma hemifrån för att få till träningen, om möjligheten finns kan ett gruppass i veckan eller en löprunda med en vän göra stor skillnad, tillägger hon.
Motivera genom öppenhet
Att försöka motivera en stillasittande tonåring till träning kan vara utmanande. Linnea återkommer till sitt fokus på hjärnhälsan – att vuxna behöver försöka skapa samtal om hur måendet förbättras:
– Jag hade önskat att till exempel idrottslärare i skolan var bättre på att skapa igenkänning hos unga genom att till exempel berätta om hur de själva tränar för att lindra oro eller kunna koncentrera sig.
– Samtal om träning behöver fokusera mer på de mentala effekterna, det är för mycket fokus på träning kopplat till fysisk styrka och vikt. Unga behöver få höra vuxna som är öppna om sina utmaningar och som till exempel säger: ”Jag löper för att min ångest dämpas om jag rör mig”.
Många är vana vid känslan att misslyckas. Det behöver inte vara så, fortsätter hon:
– Bara för att du har misslyckats tidigare med något så betyder det inte att det inte kan förändras. Du är inget misslyckande. Även om du har dåliga erfarenheter av skolgången betyder det inte att du som vuxen inte kan studera. Att få lyckas och se sig själv utvecklas mentalt, fysiskt och emotionellt genom träning kan spilla över på många områden i livet som relationer, jobb och studier. Att veta varför du vill träna för din egen skull är grunden, oavsett om du vill bli en skickligare dataspelare, kunna fokusera på studier eller må bättre.
Tips för ökad inkludering
Under lov medverkar många barn och unga i lagaktiviteter eller idrottsläger. Linnea som är van vid ledarrollen betonar vikten att som ledare stärka idrottsutövares personliga egenskaper.
– Som ledare behöver du berömma både personen och spelaren genom att till exempel förmedla: ”Du har utvecklats bra med ditt passningsspel vilket har bidragit till att vi gjorde två mål. Du bidrar med mycket energi som sprids i gruppen, du har en inre styrka och ger aldrig upp”. Många idrottare, speciellt dem med npf, hanterar en förlust väldigt personligt. Genom att bekräfta varje individ för deras person bortom idrotten, så genereras hälsosammare spelare och idrottare.
Hon vill även uppmuntra ledare att testa med att ta bort den inledande samlingen inför träningen och i stället inleda med tio fria minuter, så att särskilt yngre barn får leka av sig:
– Låt barnen med NPF befinna sig nära dig och låt dem hålla en boll eller kon. När de får pilla med något blir de fokuserade och lyssnar bättre.
Efter den fria inledande stunden inleder hon ofta med att fråga hur alla mår, därefter följer löp- och rörelseövningar. Om Linnea noterar att någon svarar eller beter sig annorlunda tar hon individen åt sidan och stämmer av läget:
– I min roll som tränare prioriterar jag att lyssna till spelare som behöver få ur sig det som tynger dem för att kunna fokusera på träningen. Det har hänt flera gånger att spelare berättat om mobbning, saker som hänt hemma eller i skolan. Denna stund är väldigt viktigt i relationen med NPF-idrottare. Som tränare är det viktigt att fånga upp hur barn och unga mår för att bygga förtroende.
Tydliga ramar och uppmuntran
Linneas uppväxt präglades av fotbollen där hon var målvakt. Hon anlitas även som tränare för fotbollsklubbar där hon utvecklar främst unga målvakters fysik, teknik och mentala styrka:
– Att vara en uppmuntrande tränare ökar chansen att spelarna genomför en positiv förändring.
Även om mitt ledarskap skiljer sig mellan att vara fys- och tekniktränare inom fotbollen och hälsovetare inom coaching så är tydliga ramar som skapar trygghet och mening alltid något som följer med oavsett ledarskap.
Fotbollen är strukturerad, men kan även upplevas ostrukturerad i samband med cuper och läger:
– Många med NPF är kreativa, men har utmaningar med att motiveras av långsiktiga mål och visioner, vilket kan skapa otrygghet. Därför har jag skapat ett visuellt hjälpmedel i form av ett färgkodat schema som skapar förutsägbarhet där strukturen för hela dagen inkluderas med tider för måltider och pauser. Ett färgglatt schema gynnar inte bara idrottare med npf utan även alla spelare och tränare eftersom fokus kan läggas på allt annat som är viktigt som att ha kul och utvecklas i sin sport.
Hon har hjälpt många unga och vuxna med npf att skapa hållbara och meningsfulla förändringar med fokus på träning och mental hälsa:
– Jag vill fortsätta ägna mig åt denna målgrupp och intresserar mig särskilt för kvinnor med adhd, kanske forskar jag i framtiden. Det behövs även folkhälsovetare inom till exempel Kriminalvården och Försvarsmakten där min kunskap och mina erfarenheter kan göra skillnad.
Text: Caroline Jonsson Foto: Privat
