Minst hälften av alla barn med ADHD har också problem med trots. Bristande regleringsförmåga är en stark bidragande orsak till svårigheterna. Karin Brocki, forskare i psykologi, studerar utvecklingen av självregleringsförmågan – för ökad kunskap och bättre stöd för barn och föräldrar.

Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, forskar om mekanismer som orsakar trots. Bristande självregleringsförmåga är en stark bidragande orsak till problematiken som utvecklas hos barn med trotssyndrom, ofta kombinerat med ADHD.

– Få barn får enbart diagnosen trotssyndrom. Barn med ADHD har ofta trotsproblem, men får inte den diagnosen. Detta mönster har vi sett i våra studier om ADHD och Trots. En anledning kan vara det stigma som är förknippat med trotssyndrom, vilket gör att det finns en motvilja hos kliniker inför att ställa en trotsdiagnos. ADHD-diagnosen är mer avstigmatiserad, det finns en relativt öppen väg i det svenska vårdsystemet för kliniker att ställa en ADHD-diagnos.

Alla barn visar trots i viss utsträckning, ett normalt beteende i utvecklingen mot att bli en självständig individ. Det är intensiteten och frekvensen av beteendet som avgör om det handlar om trotssyndrom.

– I min forskning studeras trotssymtom även hos barn som inte har fått någon klinisk diagnos. Även om ett barn inte uppfyller kriterierna för diagnosen trotssyndrom, kan barnet och föräldrarna ändå ha problem och behöva hjälp och stöd.

Föräldrastöd krävs

Bristande fokus och kunskap gällande trotssyndrom påverkar i sin tur vårdens insatser, som inte verkar tillgodose stöd i den utsträckning som skulle behövas för barn med trotsproblematik. För dessa barn krävs särskilda insatser som ofta uteblir.

– Föräldrar behöver få bekräftelse av vården gällande trotsproblematik. Det går att påverka sitt eget beteende som förälder, det går att påverka barnets beteende. En samdiagnos, som ADHD och trotssyndrom, kräver annan typ av hjälp och föräldrastöd.

Karin Brocki

Som förälder kan du behöva stå på dig för att få rätt diagnos, så att du kan få den kunskap som krävs för att kunna stötta och hjälpa ditt barn, säger Brocki.

– Det är inte konstigt att onda cirklar uppstår i föräldra-barn relationen. Föräldrar behöver tanka kraft och få rätt hjälp för att kunna bryta ett negativt mönster som kan uppstå i ett utmanande föräldraskap.

”Klappa dig själv på axeln”

Karin Brocki vill sprida kunskap och stärka samarbetet mellan forskning och exempelvis BUP, ADHD-center i Stockholm och även skola. Minst hälften av alla barn med ADHD har också problem med trots. Bristande regleringsförmåga är en stark bidragande orsak till svårigheterna. Karin Brocki, forskare i psykologi, studerar utvecklingen av självregleringsförmågan – för ökad kunskap och bättre stöd för barn och föräldrar.

– Ökad kunskap om mekanismer som orsakar trotssyndrom ger vården, och skolan, bättre möjlighet att erbjuda specifikt stöd och hjälpinsatser.

Forskning visar att barn med trotsproblematik ofta har ett temperament som är svårhanterligt. Redan som spädbarn upplevs de som krävande, skrikiga och svårtröstade. Det påverkar relationen mellan barn och förälder i nuet och över tid. Det är särskilt utmanande att ständigt försöka vara lyhörd för barnets behov och signaler – när positiv respons ofta uteblir från ett otröstligt barn.

– Ett utmanande föräldraskap tar energi. Klappa dig själv på axeln ofta. Det är viktigt att förmedla till alla föräldrar – det går att påverka samspelet mellan barn och föräldrar.

Karin Brocki

Ökad kunskap – bättre hjälp

Brocki följer barn från 10 månaders ålder fram till dess att de är tio år. Barnen i studien har ingen genetisk risk, men trotssymtom finns hos alla barn i olika utsträckning. Temperament är till stor del medfött, trotsproblematik är till 60–70 % kopplat till ärftlighet och alla barn utvecklas i relation till sin omvärld.

– Från en studie av barn med ADHD i åldern 8–12 år, där hälften även hade trotsproblematik, kan vi se att föräldrastöd präglat av skyddande faktorer som värme, lyhördhet, gränssättning och struktur, förebygger problem. Om några år kommer vi att ha ökad kunskap om trots och om orsaksfaktorer, främst med fokus på ADHD kombinerat med trotssyndrom.

Regleringsförmåga är förmågan till medveten kontroll av tankar, känslor, beteende och att kunna hålla fokus mot ett framtida mål. Forskning visar allt tydligare att ADHD och trots är starkt förknippat med bristande självregleringsförmåga.

Forskning om regleringsförmåga

I Brockis pågående forskning fördjupar hon sig därför i utvecklingen av självregleringsförmågan.

– Jag ser till faktorer som tidigt i ett barns liv påverkar förmåga till självreglering. Kan man hitta tidiga riskfaktorer som påverkar utveckling av beteendeproblem – då kan man även fokusera på riktade insatser tidigt i barnets liv.

Karin Brocki arbetar nu med att besvara frågor som: Vilka mekanismer kan vi hitta för att förstå barns olika förmåga till självreglering och hur är dessa kopplade till trotssyndrom och ADHD? Familjemiljöns påverkan i kombination med barnets egenskaper som temperament och kognitiv funktion – hur samspelar och påverkar dessa faktorer senare utveckling?

– Forskningen kommer att ge ökad kunskap om exempelvis utvecklingen av vår självregleringsförmåga. Tidiga insatser och metoder inom vården för att möta barn med trotssyndrom, och deras föräldrar, kan därmed utvecklas.

Text: Caroline Jonsson  Foto: Mikael Wallerstedt