När Fredrik Bäckström började högstadiet kunde han inte läsa eller skriva. Efter många förlorade skolår och lång väntan till utredning hos logoped fick han diagnosen generell språkstörning.

– Diagnosen blir ett hinder för att kunna visa sitt sanna jag, men det har ingenting med begåvning att göra. Med rätt stöd fick jag många bra betyg.

Impressiv språkstörning innebär svårigheter att förstå talat språk. Expressiv språkstörning innebär svårigheter att uttrycka sig. Fredrik Bäckström 25 år, beskriver att han har en kombination av dessa två vilket även kallas generell språkstörning:

– Ett språk är inte självklart för alla. Jag har grav generell språkstörning som påverkar min kognitiva förmåga. Jag behöver hjärngympa hela tiden, hitta metoder och tekniker för att tolka information och memorera. När jag äter middag med familjen undrar de ibland varför jag är tyst, men jag känner ofta att det inte är någon idé för mig att snacka. Jag kämpar med att artikulera och får inte fram orden.

”Ingen koppling till intelligens”

Väntan till utredning hos logoped tog väldigt många år:

– Jag förlorade många skolår innan jag fick diagnos i årskurs sex. I låg- och mellanstadiet förstod jag inte mycket av lektionerna, som liten blev jag utpekad som en idiot. Att leva med en språkstörning innebär att förmågan att använda språket är nedsatt, det har ingen koppling till intelligens. Lärare i en vanlig skola hinner inte anpassa uppgifter eller skapa relationer. Jag fick aldrig extra hjälp för mina svårigheter innan jag började högstadiet.

Inför årskurs sju fick Fredrik plats på Hällsboskolan, en statlig specialskola som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för barn med grav språkstörning – ett begrepp som används inom SPSM i samband med specialskolans målgrupp och på Resurscenter tal och språk:

– När jag började här kunde jag inte läsa eller skriva. Med enkla steg fick jag lära mig det innan jag kunde försöka lära mig tolka engelska och förstå ämnen som biologi och kemi.

Fredrik Bäckström

– Skolan fokuserade på kreativitet, där vi arbetade med lego och bilder. Vi behövde aldrig skriva långa remsor av text, men vi tränade på att skriva varje dag. I vuxenlivet behöver du kunna skriva i jobb eller inför vidare studier.

Lärarna fann lösningar

Fredrik fortsatte därefter att studera på Riksgymnasiet i Örebro, för elever vars språkliga svårigheter främst beror på språkstörning och inte anses vara en följd av andra diagnoser:

– Många med språkstörning har även andra funktionsnedsättningar, men jag har bara diagnosen språkstörning. På Riksgymnasiet vet lärarna att eleverna kommer från en dålig bakgrund där de inte har fått hjälp. Jag fick studera i ett litet sammanhang där lärarna alltid fann lösningar, gav tips och råd och de hade kunskap om de kognitiva aspekterna.

Efter en period på komvux har Fredrik nu fokus inställt på körkort:

– Jag behöver enbart fokusera på körkortsstudier just nu, det tar tid för mig att nöta och nöta. Att läsa och skriva tar fortfarande väldigt lång tid, trots all träning och olika rättstavningsprogram på datorn. Med hjälp av en app inför teoriprovet försöker jag hitta sätt att repetera och minnas. Körkort är bra inför arbetslivet, jag vill gärna jobba inom IT eller i butik.

Vill sprida kunskap

Fredrik engagerar sig idag i förbundet Unga med språkstörning (UMS):

– Självinsikt är nyckeln för att lära sig att leva med sin språkstörning, det är en fördel att kunna förstå och hantera det som även känns svårt inombords. Diagnosen blir ett hinder för att kunna visa sitt sanna jag, men det har ingenting med begåvning att göra. Med rätt stöd fick jag många bra betyg. Ordspråk förstår jag fortfarande inte, men jag har blivit bättre på att säga till andra människor: ”Jag förstår inte, vad menar ni?”.

Medlemmarna i ungdomsförbundet träffades för första gången 2020:

– Sedan dess har vi vuxit till ett förbund med 400 medlemmar. Som styrelsemedlem vill jag bidra till att utveckla föreningen, skapa aktiviteter och sprida kunskap om språkstörning.

FAKTA Unga med språkstörning (UMS)

  • Arbetar för att öka kunskapen om språkstörning, förändra synen på språkstörning och förbättra livsvillkoren för individer med språkstörning genom politisk påverkan.
  • Bildades med stöd av Riksförbundet DHB – föreningen för familjer som har barn som är döva, hörselskadade eller har språkstörning.
  • Vill öka gemenskapen för medlemmarna mellan 13 – 30 år. Webb: www.ungamedsprakstorning.se

Text: Caroline Jonsson Foto: Adobe stock & privat