NPF-föräldrarna Lina och Iain har kämpat länge med familjelivet och en oförstående skola. För att få vardagen och relationen att fungera använder de sig av kompromisser, lyhördhet och humor. Men de saknar vardagsromantiken.

Lina och Iain från Onsala har varit ett par sedan 2010. De har tre söner, varav en är Linas sen ett tidigare förhållande. Äldsta har ADHD och mellanbrodern ADHD och autism. Livet med barn med NPF innebär många utmaningar och det blir inte mycket tid kvar till relationen.

– Det är alltid något kring barnens mående eller kampen mot skolan. Livspusslandet är svårt och komplext och tär på relationen. Visst har vi tid ihop men den handlar mest om att arbeta ihop för att lösa problem, säger Iain och Lina instämmer.

Kompromisser minskar konflikter

På det stora hela tycker Lina och Iain att de har en tillräckligt enad syn på tillvaron, barnen och hur de behöver hantera allt. Ändå uppstår meningsskiljaktigheter och de har fått utveckla sin förmåga att kompromissa.

– Ett exempel är det här med medicinering, berättar Iain. Jag har varit emot att medicinera vår son för att jag inte vill att han ska behöva ändra på sig för andra, medan Lina ansett att det är för hans egen skull vi gör det. Där har jag gett med mig och vi har nog båda insett att man måste ge sig ibland om man vill att förhållandet och familjen ska fungera.

– Ett annat exempel är hur vi förhåller oss till honom, fortsätter Lina. Jag är lite mer curlande. Jag hjälper honom mer medan Iain försöker ge honom verktyg för att klara mer själv.

– Men det tycker jag är väl bra ändå, inflikar Iain. Då får han möjlighet att utvecklas samtidigt som han vet att får hjälp om han behöver.

Klokare och lättare med åren

Lina och Iain tycker att det var som tuffast i början när de precis insett hur krångligt livet skulle bli. Nu har de gått några år och de har hunnit landa och acceptera läget trots att det fortfarande är kämpigt.

– Vi har liksom accepterat att så här kommer de vara ett tag nu. Vi försöker tänka att så här är det nu och inte oroa sig för mycket vad det kan få för konsekvenser för förhållandet framöver.

Lina och Iain

De motgångar de mött har också gjort dem klokare och mer lyhörda för varandras behov. De har insett att de är två som kämpar och att det är viktigt att ta hand om varandra.

– Vi är båda slutkörda och i början kämpade vi mest för vår egen chans till återhämtning, men nu har vi lyft blicken lite så om jag är trött men ser att Lina är ännu tröttare så låter jag henne få gå och sova, förklarar Iain.

– Och jag uppmuntrar dig att resa till din bror när jag ser att det är för mycket, säger Lina.

Egentid och humor

De försöker också se till att ge varandra egentid utanför hemmet, vilket i Ians fall blir mer naturligt eftersom hans arbete innebär mycket resande.

– Det är viktigt att få längta och sakna, säger Lina. Jag har i för sig svårt att lämna och släppa allt hemma, men Iain uppmuntrar mig att göra det.

Humor har också hjälpt Lina och Iain. De har lärt sig att avdramatisera genom att se det komiska i tillvaron trots att situationen är allvarlig.

– Humor är superviktigt och har hjälpt oss väldigt mycket! När det är jättekämpigt så blir det faktiskt enklare av att skratta åt kaoset, säger Iain och Lina håller med.

Medan vardagen rullar på och de har blivit bra på att samarbeta, saknar Lina och Ian det kärleksförhållande som de en gång hade. Det blir inte mycket mer än att fira bröllopsdag en gång om året, så den romantiska delen av förhållandet är de överens om att de behöver jobba på.

– Romantiken saknar vi båda. Det blir mycket vardagsgnissel, säger Lina. Men jag tror vi menar lite olika saker när vi pratar om romantik. Jag vill gärna slippa laga mat. Kanske laga ihop och äta tillsammans. Vad menar du Iain? skrattar Lina.

– Lite mer hångel kanske? säger Iain och ler.

Text: Linnéa Rosenberg Foto: Stig Albansson