Politikerna i Växjö kommun har insett att de inte kan blunda för den växande elevgruppen som befinner sig i problematisk skolfrånvaro. De fattade beslut om att en återvändarskola skulle starta och hösten 2023 välkomnandes ett tiotal elever till lokalen Tufvan på Teleborg i Växjö. Attentions tidning träffade läraren Mathias Ahrn för att få höra mer om deras upplevelser och erfarenheter nu när verksamheten pågått i snart ett läsår.

Till återvändarskolan kommer, vid intervjutillfället innan sommaren, ett tiotal elever från högstadiet som har en skolfrånvaro på 90-100 procent. I lokalen Tufvan tas eleverna emot av läraren Mathias Ahrn, en specialpedagog och en elevkoordinator. Vid höstterminens start 2024 kommer verksamheten utökas.

– Den här verksamheten kommer aldrig bli stor, men efter sommaren ska vi ska utöka med ytterligare tio elever och tre lärare.  Det är ungefär det som är max om man utgår från lokalens begräsningar. Blir det fler elever än så förlorar det sin poäng för de här barnen behöver det lilla. Det som är bra är ju att vi jobbar fram saker i den här verksamheten här som andra skolor kommer ha nytta av, säger Mathias.

Många elever med psykisk ohälsa & NPF

Verksamheten har ingen uttalad NPF-inriktning, men det är uppenbart vi kikar runt i lokalerna att många av eleverna är i behov av en tydlig, strukturerad och förutsägbar miljö. Mindre avskärmade elevarbetsplatser är inrymda i lokalerna och det finns hjälpmedel och scheman vid varje skrivbord.

Den första tiden med eleverna var enskild undervisning vid elevens respektive arbetsplats bra för att etablera relationer och få koll på var eleven befann sig kunskapsmässigt. Successivt när fler och fler elever började komma, så blev den lösningen inte optimal.

– Det är viktigt för oss att vi håller hög kvalité i undervisningen och vi vill ju inte bara lämna dem med en stencil och låta dem vänta. Det blev mycket spring i rummen hit och dit för oss bland personalen. Nästa år tänker vi lite annorlunda och försöker få ihop mindre undervisningsgrupper  istället, säger Mathias.

Skollokalen ligger medvetet en bra bit ifrån Teleborgs högstadium där eleverna tidigare gick. Det tror Mathias är en stor fördel.

– Om inte Tufvan hade varit en egen byggnad avskild bort från skolan hade många av eleverna aldrig kommit hit. Det här är elever där miljön på hemskolan inte hade fungerat, säger han.

Första tiden på återvändarskolan

Det är rektorn på högstadiet som identifierar vilka elever som borde gå i återvändarskolan. När vårdnadshavare och helst eleven själv sagt ja till insatsen ses de på ett gemensamt möte i Tufvans lokaler. Därefter sätter de tillsammans upp ett schema som gäller i två veckor. Alla elever på återvändarskolan har ett anpassat schema.

– Det går inte att kasta sig över de här barnen och vara forcerad. I början spelar vi lite spel, pratar om hur dagarna ser ut och berättar vilka som är här och så. Schemat under de här veckorna brukar vara ganska begränsat. De elever som har svårt att komma till skolan kan vi träffa på neutral mark eller hemma hos dem. Vi undervisar dock aldrig hemma, säger han.

De första sex veckorna på Tufvan har visat sig vara väldigt tuffa för många av eleverna. Dialogen mellan skolan och föräldrarna blir då superviktig.

– Jag har nog skickat mer sms under mitt år här än jag gjort under hela mitt liv. I början har vi dagliga avstämningar med föräldrarna så det blir många sms, säger Mathias.

Tränar andra saker & soc släpps in

För att skolarbetet ska fungera och flyta på, så behövs det ofta också att andra delar av elevernas liv förbättras. Skolpsykolog från centrala barn och elevhälsan är har till exempel tagit fram en psykosocial utbildning riktad till eleverna. Samma skolpsykolog handleder även personalen på Tufvan i olika elevärenden. Elevkoordinatorn jobbar med lokala aktörer, såsom ett hunddagis, för att kunna motivera eleven att våga ta del av samhället i högre utsträckning. Många av eleverna har ju varit isolerade i sina hem under en lång tid.

– En del elever jag träffat befinner sig från start i sin egen lilla ballong som kanske enbart är sitt rum. Vårt jobb blir att blåsa lite luft i den, så den blir lite större. Men om de blir kvar här för länge då kan man nästan säga att då krymper den igen. Det är viktigt att vi fortsätter utmana dem, säger Mathias.

De har även krokat arm med socialtjänsten och kopplar gärna in dem i förebyggande syfte.

– Vi är ju inga familjebehandlare. Vi kan inte lösa vårt arbete utan socialtjänsten, så vi har under det här året jobbat upp ett samarbete. Det har varit jätteroligt att se hur de hakar i.

– Innan de gör en orosanmälan så initierar de ofta ett förebyggande möte. Vi bjuder hit dem, säger Mathias.

Anledningen till frånvaron

Mathias och hans kollegor funderat mycket på anledningen till att eleverna blivit frånvarande och kommit fram till flera intressanta orsaker.

– Först och främst så måste vi inse att det här eleverna har haft en frånvaro som legat där och vibrerat mer eller mindre hela deras skolgång. De har halkat efter i skolarbetet. Jag menar om du haft tio procent frånvaro i snitt under grundskolan, så har du ju missat en årskurs, säger han.

Ofta kommer det också upp tankar kring att inte duga eller räcka till.

– Eleverna berättar ofta om sina skolmisslyckandet. Eller nja, upplevda skolmisslyckandet skulle jag nog vilja säga. Det är inte alltid så att eleven egentligen har misslyckats. Utan snarare utifrån de höga förväntningarna de hade på sig själva, säger Mathias.

Vidare så har Mathias insett att alla stadieövergångar är känsligare än han tidigare insåg. Hoppet från mellan- till högstadiet har visat sig vara förödande för många av eleverna. 

Viktiga medskick

Barnen som kommer till återvändarskolan har under en lång tid känt av en stor stress och press kring tillbakagången till skolan. Alla inblandade – rektor, föräldrar, politiker – vill se resultat fort.

– Det beror på en stor okunskap kring de här eleverna. Återgången måste få ta tid. De har ju ofta varit hemma under längre tid, så tröskeln är väldigt låg för att stanna hemma igen. De har gjort många försök som kanske gått åt pipan. Det gör det ju mycket svårare och mer fragilt, säger Mathias.

Personalen på återvändarskolan har gjort ett fantastiskt jobb under skolans uppbyggnad och etablering. Detta hade inte varit möjligt om inte politikerna fått upp ögonen för den här elevgruppen. Förutom pengarna som läggs på återvändarskolan, så har kommunen också prioriterat att anställa en närvarostrateg. Strategen tar fram underlag och jobbar med riktlinjer för vad som gäller vid frånvaro.

– Jag är glad över att vi har frånvarosystem som fungerar. Jag tycker det är strongt att Växjö kommun i dessa tider väljer att satsa på de här barnen. Det tror jag verkligen inte man gör överallt. Jag tycker det är fantastiskt! avslutar Mathias.

Text & Foto: Nina Norén